Min älskade lillfis är sjuk och har så varit sedan i måndags. Jag har varit hemma med honom hela veckan. Han är magsjuk och stackarn får inte behålla det lilla han får i sig mer än en liten stund. Vi var på barnakuten inatt för han inte hade kissat på hela dagen och jag var rädd att han skulle bli uttorkad. Tacksamt fick jag en stor kaskadkräkning över precis hela mig efter att vi försökt ge honom vätskeersättning där, även stora delar av entren drabbades och det vara bara att klä av sig och torka upp. Vid 2-tiden var vi hemma igen och till slut somnade han för att sedan vakna klockan 6 pigg som en mört. Jag ville ha honom hemma under helgen men det är hans pappas helg så det gick inte för sig. Jag vet att han har det lika bra hos honom, men det är svårt att vara ifrån sitt barn speciellt vid sjukdom. Dessa dagar avskyr jag detta livet som ensamstående och önskar att saker och ting vore så mycket enklare. Nu blir det att jobba i helgen istället vilket känns helt okej efter en vecka hemma isolerad inomhus. Men jag kommer att sakna min lilla stora kärlek enormt mycket hela helgen.
